Pappersförpackningar en miljöfara i Indien? Innventiarapport om attityder och trender
Sju megatrender och människors attityder i tre världsdelar har kartlagts i en rapport från Innventia och Kairos Future. Rapporten slår fast att framtidens förpackningar kommer att påverkas av trender som åldrande befolkning, resurskris och en växande global e-handel. Men de attityder som styr människors beslut kan se väldigt olika ut i olika länder. I Sverige är det till exempel ganska väl accepterat att papper är ett relativt miljövänligt alternativ, medan en stor del av Indiens medelklass betraktar pappersförpackningar som ett dåligt alternativ. Rapporten heter ”Packaging 2020” och bygger på intervjuer med 1500 personer, en tredjedel vardera från USA, Indien och Sverige. I veckan var det releaseparty på Innventia, där de olika megatrenderna presenterades av Innventias forskare.
Trenderna är till stor del de samma som man talat om tidigare i olika sammanhang. Utöver de ovan nämnda även globalt växande medelklass, livsstilsfrågor, ny kommunikationsteknik och ”winner takes it all”, alltså det faktum att man i dag kan få en dominerande ställning bara genom att vara lite bättre. (”Hur många av oss använder inte Google?” )
Mer överraskande är kanske en del av attityderna. De indiska deltagarna i undersökningen visade ett överraskande starkt engagemang i frågor kring återvinning och materialval. Och man tyckte att papper var ett dåligt förpackningsalternativ ur resurssynvinkel. Hälften av de tillfrågade indierna tyckte att det krävs mycket striktare miljölagar, och 60 procent skulle avstå från köp om förpackningen upplevdes som dålig för miljön.
Materialet viktigt för många
Fredrik Rosén, chef för gruppen Marknads- och konsumentinsikt vid Innventia, har varit projektledare, och presenterade rapporten vid releasepartyt.
– Vi ser att förpackningens material, och inte bara dess utseende, styr våra köpbeslut. Vi ser också en tydlig efterfrågan och ett stort behov av smartare förpackningar. I framtiden kommer vi även att se striktare krav på förpackningsmaterial som är i kontakt med livsmedel. För förpackningsindustrin kommer den växande online-shoppingen att innebära både utmaningar och möjligheter. Man kan fråga sig om den bruna låda som varan oftast skickas i idag kommer att vara lika brun och tråkig i framtiden eller om den kommer att bli en viktig varumärkesbärare? När det gäller förpackningens värdekedja kommer återvinningsaktörerna, i takt med en ökad jakt på högkvalitativ råvara, får en betydligt starkare ställning och det är inte osannolikt att vi kommer att se strukturaffärer där återvinnarna ger sig in i andra delar av värdekedjan.
Tidsbrist och samarbete
Rapporten ”Packaging 2020” tar även med tre ”bubblare”, tre frågor som kan bli viktiga trender om de fortsätter växa i det kollektiva medvetandet. En av dessa är utvecklingen av ett samhälle som vill undvika risker till varje pris. En annan intressant trend är de möjligheter som modern kommunikation ger till att öka samarbetet. I stället för att köpa nya prylar kan vi dela, ofta med hjälp av sociala medier.
Packaging 2020 är en intressant rapport. Jag ser fram emot del 2, med fler länder och olika demografiska grupper. Här finns viktiga och överraskande fakta att ta reda på.
Nils Lindstrand
Kontakt
Fredrik Rosén, Innventia
E-post: fredrik.rosen@innventia.com
Tel: 08 67 67 334
Papperskunnande gav patent
Upptäckten att papper kan ändra färg med hjälp av elektricitet öppnar nya möjligheter för bland annat värdepapper, förpackningar och reklam. Karlstads universitet, KAU, har nu ansökt om patent på en teknik som kombinerar papper med en så kallad jonvätska och förses med någon form av strömkälla. ”Vi såg att vi borde kunna använda det faktum att papper är poröst till vår fördel”, säger Elson Montibon, forskare i bestrykningsteknik vid Karlstads universitet.
En möjlighet med den nya tekniken är att förse insidan av en förpackning med en sensor som skickar ut ström om något händer. Beroende på förpackning kan man låta sensorn reagera på till exempel hög temperatur, inflöde av syre eller mekaniska stötar. I kombination med att ytan kan ändra färg kan man på detta sätt skapa förpackningar som genom färgändring indikerar om något hänt under transporten. Man kan också säkra mot förfalskningar.
– Man kan tänka sig att säkra värdepapper, till exempel lotter, genom att få dem att reagera om någon försöker manipulera dem.
Andra möjligheter finns för användning inom reklam och information, eller för dekorationsändamål. Tapeter som byter färg, eller reklamaffischer som kan fås att själva markera när biljetterna börjar ta slut.
Papperskunnande grunden
Att använda papper som ledande material kan tyckas långsökt, eftersom det är en etablerad teknik att använda papper för motsatsen – att isolera.
Genombrottet vid KAU beror på att man kombinerat kunskaper om papper med kompetens inom ytbehandling, tryckteknik och bestrykning. Man insåg att papperets naturliga porositet kunde användas för elektrisk ledning om man hittade en lämplig vätska att fylla porerna med.
Bland fördelarna med den här tekniken finns att den är miljövänlig eftersom den minskar behovet av metall, ett ämne som ofta försvårar återvinning.
Efter att patentansökan nu lämnats in, kommer forskarna att arbeta vidare med utveckla tekniken.
Kontakt:
Lars Järnström, professor Karlstads universitet
Tel: 054-7001625
Mail: lars.jarnstrom@kau.se
Forskning för förnybara medicinförpackningar
Vinnova satsar 10 miljoner kronor i forskningsprojektet Smedpack. Målet är att skapa förutsättningar för säkra läkemedelsförpackningar av förnybara råvaror, samt minskade kostnader i distributionskedjan. Projektet genomförs vid Innventia. Smedpack får en total budget på 20,2 miljoner kronor, blir ett stort samarbetsprojekt med industriella partners som täcker in aktörer längs hela värdekedjan från materialtillverkare och logistik till apotek och slutkonsumenter.
Projektet Smedpack handlar om materialutveckling, inklusive säkerhetselement och säkerhetstryck, men även om konsumentinsikt och hållbarhetsanalyser. Innventias pilotanläggningar gör det möjligt att driva projekt fram till test och demonstration.
Kontakt:
Catharina Ottestam,
Tel: 08 676 7211
Mail: Catharina Ottestam@innventia.com
Svenskt-australiskt samarbete för mindre spill
Helén Williams, fil. dr. på Miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, KAU, har fått ett stipendium för att arbeta med uthållighetsfrågor vid RMIT University i Melbourne Australien. Hon kommer att arbeta vid RMIT från november 2012 och ett halvår framåt. RMIT har sedan 1990-talet byggt upp en position som Australiens ledande center för forskning kring uthållighetsfrågor. Ett forskningsområde är förpackningar, där man fått ekonomiska resurser både från staten och från ledande producenter och livsmedelskedjor.
– Det är uppenbart att vi måste ägna mer arbete åt att minska spill, speciellt på livsmedelsområdet, samtidigt som förpackningar behöver bli lättare och mindre resurskrävande, säger forskaren Simon Lockrey vid RMIT.
Verktyg hjälper industrin välja rätt
Vid RMIT har man utvecklat verktyget PIQET, som används av industrin för att beräkna miljöpåverkan från en förpackning. Nu ska detta utvecklas ytterligare med svensk hjälp.
– Ännu finns inte så mycket om konsumenteters behov och beteenden, samt förhindrande av matspill i konsumentled med i PIQET. Det är här jag kommer att bidra, med kunskap om konsumenters miljöpåverkan i brukarledet med fokus på hindrande av matspill.
Pris gav forskningsresa
Samarbetet med RMIT har blivit möjligt genom att Helén Williams tilldelades årets Kompetensutvecklingspris på 500 000 kr från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond för sin forskning om matspillets skadliga miljöpåverkan. Priset kommer att delas ut av Prins Carl Philip den 17 april vid Skogsnäringsveckan i Stockholm.
Bild: Simon Lockrey, forskare vid RMIT i Melbourne, med en flexibel förpackning som spar mer än hälften i material och energiåtgång jämfört med den glasburk den ersatte. Förpackningen utvecklad vid RMIT.
Förpackningen kan öppna sig själv
Människor tycker om att få respons, även av saker. För Hjalmar Granberg, Innventia, har denna sanning blivit en utgångspunkt i hans forskning kring material som reagerar på signaler från omgivningen. Med material som elektrostimulerat papper, opto-aktiva papper och mekano-aktiva papper kan man skapa självöppnande förpackningar och tapeter som ser olika ut vid olika temperatur. För att bara nämna några exempel. Hjalmar Granberg väckte stort intresse vid seminariet ”Morgondagens förpackningsmaterial” i Kista den 15 november. Och inte bara där.
– Vi förhandlar redan med en rad varumärkesägare, som är intresserade av att skapa unika förpackningar, berättade Hjalmar Granberg.
Med olika typer av aktiva papper går det att göra så skilda saker som solceller av nanocellulosa eller provremsor för parfym som förvandlas till en blomma när man sprejar parfym på dem. Man kan också bygga ett papper som får färg av sin tjocklek och ytstruktur i stället för att använda pigment.
Källa:
Hjalmar Granberg, Innventia
E-post: hjalmar.granberg@innventia.com
Tel: 08 676 70 41
