Landskapets värdekedja är här – riv gränserna mellan skog och jordbruk

För att klara framtidens behov av gröna råvaror måste gränserna mellan skog och jordbruk rivas ner. En nya organisation och ett nytt synsätt behövs inom politik, utbildning och offentliga samtal. Nu måste vi fokusera på ”Landskapets värdekedjor” för att får fart på utvecklingen och klara behovet av mat, energi och industriella råvaror. De slutsatserna drog Sten Nilsson, internationell expert på frågor kring markanvändning, när han talade vid KSLA:s konferens ”Global outlook – Futur Competition for Land and Water”. Sten Nilsson menade att konferensens värd, KSLA, skulle kunna föregå med gott exempel. ”KSLA har varit framgångsrika i 200 år, men har hittills behållit en tydlig gräns mellan de olika delarna av sin verksamhet: skog och jordbruk. Nu är det dags för en ny struktur!”

En ny struktur, med landskapet som utgångspunkt, behövs även för universitet som SLU samt för den politiska scenen, menade Sten Nilsson. Departement och myndigheter bör organiseras om för att ta itu med resursfrågorna på rätt sätt, utifrån vilka totala resurser som finns i landskapet.

Kontakt:
Sten B Nilsson, Forest Sector Insights AB
Tel: 0225 381 02 / 070 381 02 14
E-post: stenbnilsson@gmail.com

KSLA går på djupet om framtidens gröna resurser

Tisdagen den 29 januari 2013 inleddes ”Global outlook – Future Competition for Land and Water”, en internationell konferens för att kartlägga möjligheterna att förse människor och industri med gröna råvaror i framtiden. Hur mycket mark och biomassa finns tillgänglig, och tar politikerna rätt beslut för att underlätta utvecklingen mot en grön industri? Konferensen är arrangerad av KSLA med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Konferensen har mer än 260 anmälda från ett tiotal länder över hela världen. Första dagen handlade till stor del om politiskt stöd till jordbruket i olika delar av världen. Alan Swinbank, professor vid University of Reading, påpekade att det var modigt av KSLA att be en britt att berätta om EU-politiken genom åren! Hans slutsats var att motiveringarna skiftat, bland annat har de allt mer kommit att handla om miljöfrågor, men att stödet som sådant i stort sett har bestått och i praktiken mest gått till stora markägare.

Kontakt:
Carl-Anders Helander, KSLA
E-post: akademien@ksla.se
Tel: 08-54 54 77 00

Pappersförpackningar en miljöfara i Indien? Innventiarapport om attityder och trender

Sju megatrender och människors attityder i tre världsdelar har kartlagts i en rapport från Innventia och Kairos Future. Rapporten slår fast att framtidens förpackningar kommer att påverkas av trender som åldrande befolkning, resurskris och en växande global e-handel. Men de attityder som styr människors beslut kan se väldigt olika ut i olika länder. I Sverige är det till exempel ganska väl accepterat att papper är ett relativt miljövänligt alternativ, medan en stor del av Indiens medelklass betraktar pappersförpackningar som ett dåligt alternativ. Rapporten heter ”Packaging 2020″ och bygger på intervjuer med 1500 personer, en tredjedel vardera från USA, Indien och Sverige. I veckan var det releaseparty på Innventia, där de olika megatrenderna presenterades av Innventias forskare.

Trenderna är till stor del de samma som man talat om tidigare i olika sammanhang. Utöver de ovan nämnda även globalt växande medelklass, livsstilsfrågor, ny kommunikationsteknik och ”winner takes it all”, alltså det faktum att man i dag kan få en dominerande ställning bara genom att vara lite bättre. (”Hur många av oss använder inte Google?” )
Mer överraskande är kanske en del av attityderna. De indiska deltagarna i undersökningen visade ett överraskande starkt engagemang i frågor kring återvinning och materialval. Och man tyckte att papper var ett dåligt förpackningsalternativ ur resurssynvinkel. Hälften av de tillfrågade indierna tyckte att det krävs mycket striktare miljölagar, och 60 procent skulle avstå från köp om förpackningen upplevdes som dålig för miljön.

Materialet viktigt för många
Fredrik Rosén, chef för gruppen Marknads- och konsumentinsikt vid Innventia, har varit projektledare, och presenterade rapporten vid releasepartyt.
– Vi ser att förpackningens material, och inte bara dess utseende, styr våra köpbeslut. Vi ser också en tydlig efterfrågan och ett stort behov av smartare förpackningar. I framtiden kommer vi även att se striktare krav på förpackningsmaterial som är i kontakt med livsmedel. För förpackningsindustrin kommer den växande online-shoppingen att innebära både utmaningar och möjligheter. Man kan fråga sig om den bruna låda som varan oftast skickas i idag kommer att vara lika brun och tråkig i framtiden eller om den kommer att bli en viktig varumärkesbärare? När det gäller förpackningens värdekedja kommer återvinningsaktörerna, i takt med en ökad jakt på högkvalitativ råvara, får en betydligt starkare ställning och det är inte osannolikt att vi kommer att se strukturaffärer där återvinnarna ger sig in i andra delar av värdekedjan.

Tidsbrist och samarbete
Rapporten ”Packaging 2020″ tar även med tre ”bubblare”, tre frågor som kan bli viktiga trender om de fortsätter växa i det kollektiva medvetandet. En av dessa är utvecklingen av ett samhälle som vill undvika risker till varje pris. En annan intressant trend är de möjligheter som modern kommunikation ger till att öka samarbetet. I stället för att köpa nya prylar kan vi dela, ofta med hjälp av sociala medier.

Packaging 2020 är en intressant rapport. Jag ser fram emot del 2, med fler länder och olika demografiska grupper. Här finns viktiga och överraskande fakta att ta reda på.

Nils Lindstrand

Kontakt
Fredrik Rosén, Innventia
E-post: fredrik.rosen@innventia.com
Tel: 08 67 67 334

Forskning om nya material ämne för World Biorefinery 2012

Forskning för att utveckla nya produkter och affärsområden för skogsindustrin stod i centrum när World Biorefinery genomfördes i Jönköping den 29 och 30 maj. Forskare och företag redovisade en rad projekt och program med målet att plocka ut fler värdefulla råmaterial och kemikalier ur traditionella skogsindustriprocesser. ”Jag tror inte vi kommer att se några greenfieldprojekt för bioraffinaderier, menade Prof. Hans Theliander. Infrastrukturen är omfattande och dyr, det blir mycket effektivare att använda den som skogsindustrin redan byggt upp.”
Hans Theliander betonade hur viktig långsiktigheten är för WWSC, Wallenberg Wood Science Center. ”WWSC har fördelen att ha en långsiktig finansiering över tio år. Det gör att vi kan ta större risker för att hitta helt nya idéer.” Bland annat arbetar WWSC med elektrospinning för att producera träbaserat trådmaterial som kan ersätta bomull.

– En nyckelfråga är att höja utbyte och energiåtgång i processerna, berättade Hans Theliander. I dag är dessa för dåliga.

(Bild WWSC)

Kolfiber kan skapa stora värden

Vid Innventia pågår projekt för att producera kolfiber från vedråvara. Innventias process Lignoboost ger ett lignin som kan användas som råvara.

– Våra försök visar att lignoboost ger en bra råvara för att producera kolfiber, berättade Birgit Backlund, forskningsledare vid Innventia. I dag kan Innventia producera bra kolfiber av hundra procent lignin från sulfatprocessen.

Nu behövs en utveckling som ger en ännu högre kvalitet och samtidigt gör denna kolfiber billigare att producera. Då kan den användas i större skala som material i bilar och vindkraftverk. (Se även tidigare artikel på GreenIndustry.se: ”Lovande forskningsresultat med kolfiber från lignin” den 23 april 2012)

Birgit Backlund pekade även mot den intressanta utvecklingen för hemicellulosan xylan, som genom kemisk modifiering kan bli ett intressant material för filmer. Xylan utgör en stor del av massa från björk, men har haft problem som material bland annat på grund av vattenlöslighet och bristande formbarhet. Genom modifiering med laktid, ett naturligt ämne, kan xylan bli ett intressant och lönsamt material att använda i filmer. Det kan även användas för att göra fibrer mer aktiva och därmed få en effektivare kemikalieanvändning vid produktion av fibermaterial. (Foto Innventia)

Biomaterial även från mekanisk massa

En intressant utveckling pågår även vid Mittuniversitetets centrum för fiberforskning, FSCN. Medan merparten av forskning kring bioraffinaderier hittills handlat om sulfatprocessen, arbetar FSCN med att hitta nya produkter och processer för den mekaniska massaindustrin. Mekanisk massa och dess huvudprodukter tidnings- och journalpapper har haft en sjunkande lönsamhet och är i stort behov av nya intäktskällor. Och förutsättningarna finns, menade forskarna från Mittuniversitetet.

– Vi har hittat kemikalier och mikrofibriller i biströmmar, som kan plockas ut ur processen utan att störa huvudströmmarna. Tvärtom handlar det ofta om sådant som stör papperstillverkningen, så vi får fördelar på båda håll.

Bland annat handlar detta om hydrofoba extraktivämnen, som beräknas stå för cirka hälften av alla processtörningar i papperstillverkningen. Som ny produkt skulle de i stället kunna generera inkomster. Likande fördelar kan skapas genom att plocka ut värdefulla men störande metaller ur massan.

Kontakt
Birgit Backlund
Mail: birgit.backlund@innventia.com
Tel: 08 676 70 00

Svenskt-australiskt samarbete för mindre spill

Helén Williams, fil. dr. på Miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, KAU, har fått ett stipendium för att arbeta med uthållighetsfrågor vid RMIT University i Melbourne Australien. Hon kommer att arbeta vid RMIT från november 2012 och ett halvår framåt. RMIT har sedan 1990-talet byggt upp en position som Australiens ledande center för forskning kring uthållighetsfrågor. Ett forskningsområde är förpackningar, där man fått ekonomiska resurser både från staten och från ledande producenter och livsmedelskedjor.

– Det är uppenbart att vi måste ägna mer arbete åt att minska spill, speciellt på livsmedelsområdet, samtidigt som förpackningar behöver bli lättare och mindre resurskrävande, säger forskaren Simon Lockrey vid RMIT.

Verktyg hjälper industrin välja rätt

Vid RMIT har man utvecklat verktyget PIQET, som används av industrin för att beräkna miljöpåverkan från en förpackning. Nu ska detta utvecklas ytterligare med svensk hjälp.

– Ännu finns inte så mycket om konsumenteters behov och beteenden, samt förhindrande av matspill i konsumentled med i PIQET. Det är här jag kommer att bidra, med kunskap om konsumenters miljöpåverkan i brukarledet med fokus på hindrande av matspill.

Pris gav forskningsresa

Samarbetet med RMIT har blivit möjligt genom att Helén Williams tilldelades årets Kompetensutvecklingspris på 500 000 kr från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond för sin forskning om matspillets skadliga miljöpåverkan. Priset kommer att delas ut av Prins Carl Philip den 17 april vid Skogsnäringsveckan i Stockholm.

Bild: Simon Lockrey, forskare vid RMIT i Melbourne, med en flexibel förpackning som spar mer än hälften i material och energiåtgång jämfört med den glasburk den ersatte. Förpackningen utvecklad vid RMIT.