Green Industry hänvisar

Hej alla trogna läsare av Green Industry! Båda redaktörerna för denna sajt, Nils Lindstrand och Mikael Hedlund, är numera chefredaktörer vid förlaget Mentor Communications. Där publiceras bland annat också sajten Biobusiness.se där nyheter om nya material, bioenergi och andra biobaserade produkter kommer att publiceras framöver. Läs den gärna!


Landskapets värdekedja är här – riv gränserna mellan skog och jordbruk

För att klara framtidens behov av gröna råvaror måste gränserna mellan skog och jordbruk rivas ner. En nya organisation och ett nytt synsätt behövs inom politik, utbildning och offentliga samtal. Nu måste vi fokusera på ”Landskapets värdekedjor” för att får fart på utvecklingen och klara behovet av mat, energi och industriella råvaror. De slutsatserna drog Sten Nilsson, internationell expert på frågor kring markanvändning, när han talade vid KSLA:s konferens ”Global outlook – Futur Competition for Land and Water”. Sten Nilsson menade att konferensens värd, KSLA, skulle kunna föregå med gott exempel. ”KSLA har varit framgångsrika i 200 år, men har hittills behållit en tydlig gräns mellan de olika delarna av sin verksamhet: skog och jordbruk. Nu är det dags för en ny struktur!”

En ny struktur, med landskapet som utgångspunkt, behövs även för universitet som SLU samt för den politiska scenen, menade Sten Nilsson. Departement och myndigheter bör organiseras om för att ta itu med resursfrågorna på rätt sätt, utifrån vilka totala resurser som finns i landskapet.

 

Kontakt:
Sten B Nilsson, Forest Sector Insights AB
Tel: 0225 381 02 / 070 381 02 14
E-post: stenbnilsson@gmail.com

 


KSLA går på djupet om framtidens gröna resurser

Tisdagen den 29 januari 2013 inleddes ”Global outlook – Future Competition for Land and Water”, en internationell konferens för att kartlägga möjligheterna att förse människor och industri med gröna råvaror i framtiden. Hur mycket mark och biomassa finns tillgänglig, och tar politikerna rätt beslut för att underlätta utvecklingen mot en grön industri? Konferensen är arrangerad av KSLA med stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Konferensen har mer än 260 anmälda från ett tiotal länder över hela världen. Första dagen handlade till stor del om politiskt stöd till jordbruket i olika delar av världen. Alan Swinbank, professor vid University of Reading, påpekade att det var modigt av KSLA att be en britt att berätta om EU-politiken genom åren! Hans slutsats var att motiveringarna skiftat, bland annat har de allt mer kommit att handla om miljöfrågor, men att stödet som sådant i stort sett har bestått och i praktiken mest gått till stora markägare.

 

Kontakt:
Carl-Anders Helander, KSLA
E-post: akademien@ksla.se
Tel: 08-54 54 77 00


Ingen svartlutsförgasning i Domsjö

Domsjö Fabrikers planerade miljardsatsning på framställning av biodiesel genom svartlutsförgasning stoppas. De nya indiska ägarna är inte intresserade av projektet.

 

Domsjö Fabriker planerade att tillsammans med Chemrec bygga en anläggning för produktion av biodiesel (DME) och biometanol med svartlut som råvara.

Projektet stöddes av regeringen, EU-kommissionen och ett antal riskkapitalister.

Energimyndigheten beviljade Domsjö Fabriker ett investeringsstöd på en halv miljard kronor. Satsningen beräknades kosta 3,5 miljarder kronor. ( Den ursprungliga ansökan om investeringsstöd gällde förgasning av sulfatlut vid Kappa Kraftliner i Piteå men ändrades till att gälla förgasning av sulfitlut i Domsjö ).

Men indiska Aditya Birla Group, som köpte upp Domsjö Fabriker förra året, har nu definitivt avblåst investeringen.

Domsjö Fabrikers VD, Lars Winter, uppger, att beslutet har föregåtts av omfattande analyser.

– Förgasningsprojektet passade inte in i de nya ägarnas affärsplan. De vill investera i Örnsköldsvik men har en annan viljeinriktning, säger Winter.

Beskedet mottas med besvikelse på flera håll.

– Det är tråkigt att Domsjö har valt att dra sig ur projektet. Vi ser positivt på tekniken, vi har råvaran i de svenska skogarna och det finns ett stort behov biodrivmedel och bioenergi till värme och elproduktion, säger Birgitta Palmberger som är avdelningschef på teknikavdelningen på Energimyndigheten.

 

Kontakt
Birgitta Palmberger, Energimyndigheten

Tel: 016 544 20 80

 


Forskning om nya material ämne för World Biorefinery 2012

Forskning för att utveckla nya produkter och affärsområden för skogsindustrin stod i centrum när World Biorefinery genomfördes i Jönköping den 29 och 30 maj. Forskare och företag redovisade en rad projekt och program med målet att plocka ut fler värdefulla råmaterial och kemikalier ur traditionella skogsindustriprocesser. ”Jag tror inte vi kommer att se några greenfieldprojekt för bioraffinaderier, menade Prof. Hans Theliander. Infrastrukturen är omfattande och dyr, det blir mycket effektivare att använda den som skogsindustrin redan byggt upp.”
Hans Theliander betonade hur viktig långsiktigheten är för WWSC, Wallenberg Wood Science Center. ”WWSC har fördelen att ha en långsiktig finansiering över tio år. Det gör att vi kan ta större risker för att hitta helt nya idéer.” Bland annat arbetar WWSC med elektrospinning för att producera träbaserat trådmaterial som kan ersätta bomull.

– En nyckelfråga är att höja utbyte och energiåtgång i processerna, berättade Hans Theliander. I dag är dessa för dåliga.

(Bild WWSC)

 

Kolfiber kan skapa stora värden

Vid Innventia pågår projekt för att producera kolfiber från vedråvara. Innventias process Lignoboost ger ett lignin som kan användas som råvara.

– Våra försök visar att lignoboost ger en bra råvara för att producera kolfiber, berättade Birgit Backlund, forskningsledare vid Innventia. I dag kan Innventia producera bra kolfiber av hundra procent lignin från sulfatprocessen.

Nu behövs en utveckling som ger en ännu högre kvalitet och samtidigt gör denna kolfiber billigare att producera. Då kan den användas i större skala som material i bilar och vindkraftverk. (Se även tidigare artikel på GreenIndustry.se: ”Lovande forskningsresultat med kolfiber från lignin” den 23 april 2012)

Birgit Backlund pekade även mot den intressanta utvecklingen för hemicellulosan xylan, som genom kemisk modifiering kan bli ett intressant material för filmer. Xylan utgör en stor del av massa från björk, men har haft problem som material bland annat på grund av vattenlöslighet och bristande formbarhet. Genom modifiering med laktid, ett naturligt ämne, kan xylan bli ett intressant och lönsamt material att använda i filmer. Det kan även användas för att göra fibrer mer aktiva och därmed få en effektivare kemikalieanvändning vid produktion av fibermaterial. (Foto Innventia)

 

Biomaterial även från mekanisk massa

En intressant utveckling pågår även vid Mittuniversitetets centrum för fiberforskning, FSCN. Medan merparten av forskning kring bioraffinaderier hittills handlat om sulfatprocessen, arbetar FSCN med att hitta nya produkter och processer för den mekaniska massaindustrin. Mekanisk massa och dess huvudprodukter tidnings- och journalpapper har haft en sjunkande lönsamhet och är i stort behov av nya intäktskällor. Och förutsättningarna finns, menade forskarna från Mittuniversitetet.

– Vi har hittat kemikalier och mikrofibriller i biströmmar, som kan plockas ut ur processen utan att störa huvudströmmarna. Tvärtom handlar det ofta om sådant som stör papperstillverkningen, så vi får fördelar på båda håll.

Bland annat handlar detta om hydrofoba extraktivämnen, som beräknas stå för cirka hälften av alla processtörningar i papperstillverkningen. Som ny produkt skulle de i stället kunna generera inkomster. Likande fördelar kan skapas genom att plocka ut värdefulla men störande metaller ur massan.

 

Kontakt
Birgit Backlund
Mail: birgit.backlund@innventia.com
Tel: 08 676 70 00