Green Industry hänvisar

Hej alla trogna läsare av Green Industry! Båda redaktörerna för denna sajt, Nils Lindstrand och Mikael Hedlund, är numera chefredaktörer vid förlaget Mentor Communications. Där publiceras bland annat också sajten Biobusiness.se där nyheter om nya material, bioenergi och andra biobaserade produkter kommer att publiceras framöver. Läs den gärna!


BoostEff gör pappersindustrin effektivare

Fraktionering av fibrer och effektivare flerskiktspapper fungerar även i uppskalad form. Resultat från teorier och laboratorier har bekräftats av försök i full skala inom EU-projektet BoostEff, som nu haft slutkonferens. Målet på 20 procent högre effektivitet har uppnåtts inom flera viktiga områden. Både papper och byggboard kan öka sin konkurrensförmåga.BoostEff, som koordinerats av Daniel Söderberg, Innventia, har haft höga mål. Processutveckling inom främst fraktionering och flerskiktsformning ska göra det möjligt för industrin att minska förbrukningen av energi och vedråvara med 20 procent, minska koldioxidbelastningen med lika mycket och höja effektiviteten i produktionen med mer än tio.

Just 20 procent har ju varit något av ett mantra de senaste åren, inte minst för att årtalet 2020 närmar sig. Men BoostEff har varit något av ett undantag genom att faktiskt uppnå detta mål på en rad områden.

Huvudområdena för BoostEff har varit att utveckla och testa teknik för fraktionering och flerskiktsformning, samt att utveckla modeller och simuleringsverktyg för att beräkna effekten av förändringar i dessa processer.

– Vi är väldigt nöjda med att industrin tagit till sig resultaten så snabbt. Flera resultat har redan tagits in i industriell produktion, noterade Daniel Söderberg i samband med avslutningskonferensen.

 

Spar energi och ved

Den grundläggande tanken med de nya teknikerna är enkel. Genom att separera fibrer med olika egenskaper kan man dels behandla varje fiber effektivt, i stället för att behandla alla fibrer på samma sätt. Därmed slipper man ödsla energi och kemikalier på fibrer som inte behöver det, och ge varje fiber exakt rätt bearbetning. Genom att sedan producera papper och board i flera skikt, med olika fibersammansättning, kan man skräddarsy produkternas egenskaper, något som beräknas kunna öka produktiviteten med mer än tio procent.

Målet med BoostEff har varit att dels pröva ny teknik i större skala, dels kombinera känd teknik på nya sätt. Man har alltså inte skapat något okänt nytt, utan försökt lyfta lovande forskningsresultat till industriell verklighet. Försök har genomförts både i pilotskala, bland annat vid Innventias pilotmaskin FEX, och i full industriell skala i samarbete med pappersindustrin. Flera viktiga försök genomfördes vid Stora Ensos bruk i Kvarnsveden.

 

Fraktionering och flerskiktsformning

För fraktionering har BoostEff arbetat med både silar och hydrocykloner i olika positioner och kombinationer. Effekten på energiförbrukning och effektiv användning av råvaran har varit mycket positiva, både inom pappersteknik och vad gäller byggboard. Fraktionering ger industrin ett mycket flexibelt och effektivt verktyg för att höja produktiviteten och använda resurserna effektivt.

Vad gäller flerskiktsformning har man arbetat med papper i upp till fem skikt i pilotskala, något som varit mycket svårt att åstadkomma med konventionell teknik. Nu byggde Andritz en inloppslåda med den av Innventia utvecklade tekniken med extremt tunna vattenskikt mellan massaskikten under formningen, en teknik som länge sett lovande ut, men som BoostEff nu kunde verifiera i pilotskala.

Utöver denna teknikutveckling och uppskalning, har BoostEff även bidragit med nya verktyg i form av mjukvaruverktyg för beräkning av egenskaper hos flerskiktsformade papper och boardprodukter. Totalt sett en imponerande ny verktygslåda för effektivare produktion av papper och byggboard. Nya effektiva produkter i kombination med effektivare produktion ger den träfiberbaserade industrin styrka inför en framtid med nya krav och hårdare konkurrens från nya material och medier.

 

Nils Lindstrand

 

Fakta om BoostEff
Koordinerades av Daniel Söderberg, Innventia, 676 70 00
Arbetade med tio arbetsområden, så kallade Work Packages, WP
Deltagare var fem industriföretag, fem forskningscentra och ett universitet
Tre företag var SME, små och medelstora företag
Deltagarna kommer från Sverige, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland, många av dem med verksamhet i betydligt fler länder.
Mer information finns på www.boosteff.eu

 

 


Nationell skogsplan ska ge plats för nya produkter

För att få skogen att räcka till för allt den behövs till måste man planera grundligt och på nationell nivå. Det menar landsbygdsministern Eskil Erlandsson, som därför nu presenterar planerna på ett ”Nationellt skogsprogram”. Det gjorde ministern vid ett framträdande i samband med Skogsnäringsveckan i Stockholm. Ministerna konstaterade att skogen måste räcka till både för de traditionella områdena, som papper, trä och rekreation, men även för nya och växande områden. ”I den biobaserade samhällsekonomin behövs gröna kemikalier, fibrer och klimatneutrala drivmedel, bara för att nämna några exempel. Framtidens kläder görs kanske i ännu högre grad av den svenska granen, framtidens material i rymden baseras på träfibern. Chassit till din bil är kanske om några år uppbyggt av svensk skog och samma bil tankas med energi från skogsråvara”, konstaterade landsbygdsministern.

Välkommet besked
– Landsbygdsministerns besked är mycket välkommet, menade Skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson. Ett skogsprogram tydliggör skogsnäringens förutsättningar att nå visionen om den biobaserade samhällsekonomin.
Den biobaserade samhällsekonomin var ämnet även för det föredrag som hölls av Formas generaldirektör, Rolf Annerberg. Han presenterade den satsning på 150 miljoner under fem år som Formas nu satsar på projekt för att skapa grund för en biobaserad samhällsekonomi.


Kolfiber från träd belönas med 500 000 kr

Årets Kompetensutvecklingspris på 500 000 kronor från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond tilldelas Hannah Schweinebarth vid Innventia, för att utveckla ny kunskap om hur skogsträdens lignin kan användas för framställning av kolfiber som armering i lätta material.
Priset kommer att delas ut den 16 april vid Skogsnäringsveckan i Stockholm.

Hannah Schweinebarth är 28 år och har en fil. mag. examen i analytisk kemi vid Stockholms Universitet. Hon är sedan ett par år anställd vid Innventia och ingår i gruppen ”Biorefinery Processes and Products”. Hannah forskar inom fokusområdet ”Lignin & Kolfiber”, som omfattar stegen från fällning av lignin ur svartlut till färdiga produkter, exempelvis kolfiber.

Efterfrågan på lätta och starka material är idag stor, exempelvis inom fordonsindustrin. Dagens högpresterande kolfiber utgår ofta från polyakrylnitril från petroleumindustrin och är dyra, vilket medför att de i huvudsak används i exklusiva tillämpningar. Kolfibrer från lignin, som är en förnybar råvara, är å andra sidan inte högpresterande nog i dagsläget. Målsättningen med Hannahs och Innventias forskning är att kunna producera ligninbaserade kolfiber med tillräcklig prestanda för volymtillämpningar och som samtidigt är ekonomiskt konkurrenskraftiga.
Priset gör att Hanna kan vistas sex månader på Oak Ridge National Laboratory (ORNL) beläget i Tennessee, USA. ORNL är ett av världens mest framstående forskningsenheter inom ”grön energi”. Där finns en forskningsgrupp som arbetar med framställning av kolfiber. Under 2013 kommer det att finnas en pilotanläggning som kan producera cirka 25 ton kolfiber årligen. Innventia har lång erfarenhet av att extrahera och karakterisera lignin från svartlut. Vistelsen gör det möjligt för Hannah att framställa större kvantiteter kolfiber från olika karakteriserade ligniner och att utvärdera kolfibrernas funktionella egenskaper. Också University of Tennessee kommer att delta i samarbetet.

 

Kontakt:
Hannah Schweinebarth, Innventia
E-post: hannah.schweinebarth@innventia.com
Tel: 0768-76 72 65


God utveckling för textilmassa

Framtiden ser ljus ut för Södras satsning på textilmassa. Företaget har redan i dag regelbundna kunder, framför allt i Asien, och nu satsar man på att bygga om en linje till för produktion av textilmassa. ”Textilmassa växer med cirka sju procent om året, en tillväxt som är högre än den för bomull eller syntetfiber”, berättade Annika Ahlstedt, Södra Cell, vid årets upplaga av Itf Automationsdagar i Stockholm. Södra har i dag passerat 100 000 ton producerad textilmassa, vilket överträffar företagets egen målsättning. ”Utvecklingen har gått snabbare än vi vågat hoppas”, konstaterade Annika Ahlstedt.

 

Kontakt:
Annika Ahlstedt, Södra Cell
Mail: annika.ahlstedt@sodra.com
Tel: 0470-890 00