Viktig komponent i utvecklingen av Internet of Things

I dagarna tillkännagavs ett licensavtal mellan Acreo Tryckt Elektronik i Norrköping och Thin Film Electronics. Avtalet innebär att Thinfilm får tillgång till Acreos världsledande utveckling av tryckta displayer och därmed kan utvecklingen av fullt integrerade tryckta system ta ett steg närmare produkt; en viktig komponent i utvecklingen av Internet of Things.

 

”Acreos tryckta displayer är idealiska för våra krav på segmenterade skärmar, till exempel alfanumeriska tecken och batterimätare. Det låga priset – några cent per display – och den låga strömförbrukningen gör Acreos displayteknik till ett utmärkt komplement till vår teknikportfölj, säger Davor Sutija, vd för Thinfilm, med anledning av affären.

 

Thinfilm är en världsledande aktör inom rulle till rulle tillverkning av tryckta minnesprodukter som är icke-flyktiga och överskrivningsbara. Nyligen presenterade företaget sin första prototyp av en tryckt icke-flyktig minnesprodukt med kompletterande organiska kretsar, den organiska motsvarigheten till CMOS kretsar. Thinfilms minnesprodukter kan integreras med andra tryckta komponenter, som de från Acreo, och därmed bilda fullt integrerade system.

 

Acreo har utvecklat världens första riktiga Paper Display, det vill säga skärmar som har exakt samma egenskaper som papper och där bildskärmen bara är några extra lager av bläck. Istället för att fokusera på att skapa nya tillverkningsverktyg har Acreo tagit en unik approach inom tryckt elektronik genom att utveckla utrustning och material som är kompatibelt med traditionell tryckutrustning. Denna strategi var ett resultat av nära samverkan med pappers- och förpackningsföretag, vilka ställer krav på att tekniken lätt ska kunna föras över till existerande produktionslinor.

 

 

Kontakt:
Leif Ljungkvist, vd för Acreo Tryckt Elektronik
Tel: 070-594 9401


Billerud har bra modell för innovationsarbete

Vid ForestBeyond Innovation Day 2012, vid Innventia, höll Jonas Almkvist, Billerud, ett seminarium om innovation i skogsindustrin. Jonas Almkvist, förpackningsutvecklare vid Karlsborg, beskrev hur Billerud satsat på nya produkter genom att arbeta med teambaserad innovation och med stöd av sina utvecklingslaboratorier. Jonas Almkvist presenterade Quick Fill och FibreForm som exempel på hur satsningen på innovation skapat nya produkter.

QuickFill är en ny säckkonstruktion som ökar effektiviteten i slutkundernas fyllningsanläggningar.

FibreForm är ett nyskapande fiberbaserat material som kan formas på samma sätt och med samma utrustning som formsprutad plast. FibreForm har väckt stort intresse hos bland annat tillverkare av lyxprodukter som vill ha en unik utformning av sina förpackningar.

 

Kontakt:
Jonas Almkvist, Billerud
jonas.almkvist@billerud.se
Tel: 0923-66185, 070-6602811

 

 


Lovande innovationer på ForestBeyond Innovation Day 2012

Två team sammansatta av studenter från bland annat KTH, MIUN och designstudenter från Umeå Universitet fick i samband med ForestBeyonds Innovation Day den 17-18 januari ett dygn på sig att skapa nya koncept. De skulle ta med hela affärsidén – produkter, marknader och produktion. Båda dessa grupper arbetade med Södras nya produkt DuraPulp. Vinnarna föreslog transportförpackningar som kan ge både bättre exponering och enklare hantering.

– Jag är imponerad av det gedigna arbetet som båda grupperna gjort med sina idéer, konstaterade Malin Andersson, projektchef för DuraPulp vid Södra Innovation. De har verkligen tänkt igenom hela affärsidén från material till marknad, och de har lagt fokus på kunden.

Vinnare  hos både publik och Södra

Även det andra teamet fick mycket beröm för sitt förslag till nya förpackningar av DuraPulp för snabbmat, catering och färdigmat i butikerna, med namnet Pulp Kitchen.

Konceptet med nya transport- och butiksförpackningar vann dock till slut både en omröstning under konferensen och Södras eget pris. Detta bestod i ett besök i Varberg, där hela gruppen får bo på hotell och konferera med kontakter inom Södra under två dagar. En bra chans att komma vidare både med detta projekt och framtida idéer för massa och papper.

 

Kontakt:
Pia Wågberg, ForestBeyond
E-post: pia.wagberg@innventia.se
Tel: 08 67 67 310

 


Unik Innovationsdag på Innventia – Studenter visar vägen mot nya produkter

Nya transportförpackningar och förnyelse av livsmedelshanteringen var några innovationer som skapades av studenter under ForestBeyonds Innovation Day den 18 januari. Innovation Day kombinerade ett 24 timmars grupparbete med sex innovationsteam med en välbesökt och aktiv konferens vid Innventia, där även resultaten från grupperna presenterades. Nya material från massa- och pappersindustrin är tydligt på väg in i kommersiell användning, och en viktig del av konferensen var att genomlysa frågan om hur man hanterar själva innovationsdelen. Hur får man ut nyheter i verkligheten?

– Var snabb med prototyper, föreslog designern Martin Willers från PeoplePeople. Det skapar intresse och visar snabbt om idén fungerar i praktiken eller inte.

 

Technology push – varför inte?

ForestBeyonds projektledare Pia Wågberg presenterade Tom Lindström, KTH/Innventia, som ”personen som startade alltihop” med syftning på nya material från skogsråvara. Tom Lindström pekade i sitt anförande på forskningens ansvar för att bedöma vad som är värt att utveckla.

– Jag tror att det finns en framtid för biopolymerer. Med bioplast och papper i kombination kan vi bygga framtidens matförpackningar, med extremt låg genomsläpplighet för syre.

Tom Lindström menade att man fokuserar på marknadens krav, men att forskarna själva måste bedöma vilka teknologier som är värda att utveckla. Technology push – why not?

Som exempel pekade Tom Lindström på utveckling av material som nanocellulosa.

– Den hade vi redan på 1980-talet, under namnet mikrofibrillär cellulosa, MFC. Men i dag måste det heta ”nano” för att väcka intresse. Så MFC blev NFC. Materialet glömdes nästan bort för att energiåtgången gjorde den för dyr, men på 2000-talet har vi hittat ny teknik som gör NFC högintressant bland annat som armering för bioplasten PLA.

 

Prototyper och snabb misslyckanden

Under konferensen presenterades flera intressanta exempel på företag som lyckats ta fram nya innovationer. Två nya företag berättade hur man kan lyckas ta sig hela vägen till marknad och svarta siffror. Mats Nygårdh från Tempix beskrev hur han och en kollega skapat etiketter där värme över en viss gräns skadar streckkoden så att produkten inte går att sälja. Olof Hansson från Whitelines beskrev hur en förändring, att ersätta svarta linjer i anteckningsblock med vita, kan vara enkel att genomföra rent tekniskt men samtidigt kräva ett nytänkande. Produkter ger nya möjligheter men hur får man marknaden att betala ett högre pris för något som vid en första anblick kan se ”konstigt” ut?

Jonas Almqvist från Billerud representerade en pappersindustri som har ambitioner att förnya sig.

– Vi behöver system som stödjer teambaserad innovation. Nya produkter inom Billerud, som det formbara förpackningsmaterialet FibreForm och säckkonstruktionen QuickFill, har tagits fram i projekt med många medarbetare, och vi behöver arbetssätt som stödjer detta.

En metod som Jonas Almqvist pekade på är Radical Innovation, ett sätt att arbeta som innebär att man arbetar i team under begränsad tid, och med fokus på möjligheter snarare än eliminering av risker.

 

Framtiden är en herrelös hund

En del av ForestBeyonds Innovation Day ägnades åt föredrag som ägnades åt innovationens väsen och hur man måste förnya sitt tänkande för att genomföra lönsamma innovationer.

– Framtiden och dess möjligheter är som en herrelös hund, menade Mats Lindgren, från framtidskonsulten Kairos Future. Den tillhör den som är snabbast med att fånga den.

Mats Lindgren pekade på att dagens innovationer följer vägen Information – Tänkande – Koncept, snarare än det klassiska Råmaterial – Produktion – Produkt.

– Mät i pengar, inte i ton eller antal tillverkade produkter, manade Mats Lindgren.

 

Francine Gordon, organisationskonsult från Palo Alto i Silicon Valley, framhöll behovet av att misslyckas. Helst så fort som möjligt.

– Lista och studera misslyckade projekt, uppmanade Francine Gordon. Det är en viktig del av att lära sig lyckas. Och gå till prototyp så snart som möjligt, testa den på en viss kund eller en viss marknad. Lär av reaktionerna.

Det helt avgörande, menade Francine Gordon, är att ha en företagskultur som uppmuntrar rätt saker. En väg är att uppmuntra och belöna bra projekt även när dessa inte blir kommersiella framgångar.

– Ett företag jag arbetade med hade till och med en årlig tävling om ”Bästa misslyckade projekt”. Att vinna den ger hög prestige, och det vinnande projektet kan ge nyttiga kunskaper om vad som gjordes rätt och vad som blev fel.

Mats Magnusson, innovationsprofessor vid KTH, höll med om att misslyckanden var viktiga lärdomar. Inte minst missade innovationer som kunde blivit framgångsrika.

– Problemet är att sådana missar nästan aldrig noteras. Därför är det ofarligt att säga nej till projekt. En grupp suddar därför nästan alltid ut de mest osäkra projekten, med potential att bli de mest lönsamma. Lita i stället på individers bedömningar, och behåll era rebeller! Många framgångsrika projekt har drivits fram av besvärliga rebeller som vägrat ge sig.

Kontakt:
Pia Wågberg, ForestBeyond
E-post: pia.wagberg@innventia.se
Tel: 08 67 67 310


FSC-björk kan bli tyg – till fromma för miljön

FSC-certifierade Södra Cell började i december att tillverka textilmassa av björk. Massan kan användas för att göra tyg.

– Vi ser en stor marknadspotential eftersom den globala textilmarknaden växer med flera procent om året, säger Dag Benestad, Södras affärsområdeschef för textilmassa.

Tyg av trä kan ersätta både bomullstyger och syntetiska tyger som idag dominerar stort. Dag Benestad menar att miljöargument talar till trätygernas fördel:

– Trä är en förnyelsebar råvara. Syntetfibrer framställs av olja och i bomullsodlingarna används stora mängder jordbrukskemikalier och vatten.

Kan vi snart få se FSC-certifierade kläder på marknaden?

–Södra Cell är FSC-certifierade, men det är många led i kedjan fram till ett klädesplagg och alla måste ju vara certifierade. Ska vi få FSC-tyger och kläder måste stora aktörer som exempelvis H&M och Ikea fråga efter det, säger Dag Benestad.

Även FSC-certifierade Vida Paper har startat produktion av textilmassa. Vida använder gran i sin tillverkning.

 

 

 

Kontakt: My Laurell
Kommunikationsansvarig FSC
my.laurell@fsc-sverige.org